pippibears.se

Idag kom jag äntligen iväg på min 10 km promenad, hade nästan hunnit gå 2 veckor mellan gångerna. Kändes ändå bra att gå idag, även om det tog emot på vissa ställen. Gick milen på 99 minuter och det är vad det brukar ta att gå rundan i rask takt. Valde att ta min motionspromenad i skogen denna gången för att koppla av, jag har mycket stress inom mig och att vara i skogen är avstressande. Jag älskar att vara i skogen, skog och vatten är det som får mig att må bra.

Här är några foton från promenaden

Som ni nog har förstått av mina foton, är det en underbart vacker höstdag idag. När det är så fint väder är det vackert med hösten med alla dess vackra färger.

Hoppas mina underbara bloggläsare får en fortsatt fin lördag!

Etiketter: Natur, Nikon D90

Jag tycker om fredagar för då har man hela helgen framför sig. Vad har ni för planer för helgen? Vi har inget utöver det vanliga inplanerat, yngsta dottern tränar badminton på lördag och sonen har simskola på söndag. Jo, förresten vi har planerat in vår 10 km promenad i morgon förmiddag – var tvungna att bestämma en dag och tid för annars kommer det bara annat mellan. Det är nu 1½ vecka sedan vi promenerade milen senast och det är inte alls bra. Vägde mig i morse och jag hade gått upp 0,5 kg på drygt 2 veckor… Det är såklart svårt att ligga på en och samma vikt hela tiden och så länge jag inte väger över 60 kg är jag helt nöjd. Idag vägde jag 57,8 kg. Jag känner att jag hittat mitt nya sundare liv och jag tänker inte direkt på vad jag äter längre.

Jag och min katt Zammy

Jag scrappade ett kort för ett tag sedan till min dotter som fyllde 18 år i måndags, visade kortet tillsammans med de andra sakerna hon fick men jag tänkte visa kortet för sig själv nu.

Jag har tappat mycket av min inspiration att hålla på med scrapbooking, förr kunde jag sitta i timmar och göra det ena kortet efter det andra. Det var som terapi för mig, mycket avkopplande att sitta och pyssla. Allt har sina perioder, just nu är inte scrapbooking något högt prioriterat hos mig. Fast det är snart dags för fler födelsedagar i familjen och då blir det såklart att jag sätter mig och gör kort till dem. För har man brist på inspiration är det ändå lite lättare att göra kort när man vet vem kortet ska vara till.

Idag är det en ganska tråkig dag, vädret är grått grått och åter grått. Regnade lite när jag cyklade med sonen till skolan.

Jag mår bättre idag. Anl. till att jag mådde dåligt igår var att jag skulle träffa läkare, jag har ingen bra erfarenhet alls av sjukvården. Ingen inom sjukvården kan slå sig på bröstet och tänka att jag har hjälpt Pippi att nå dit där hon befinner sig idag. Nä, för det är helt och hållet jag själv som har nått hit. Det har varit ett rent helvete att få hjälp av sjukvården jag har bara blivit skickad hit och dit och tillbaka igen och gud vet allt. Inte blev jag mycket bättre av att träffa nya hela tiden. Jag blir upprörd när jag tänker på det… Fast jag vinner inget på att gå omkring och vara bitter för att jag har förlorat ca 7 år på att inte ha fått rätt hjälp av sjukvården så att jag hade kunnat blivit bra/bättre mycket fortare. Jag är tacksam att jag själv har vaknat upp och tagit mig dit där jag är idag. Jag är inte längre den som ber om ursäkt att jag finns, folk får ta mig för den jag är helt enkelt. Duger jag inte som jag är, ja då är det ju dem det är synd om.

Läkare besöket igår gick bra. Förhoppningsvis kan jag börja med socialträning på min arbetsplats inom en snar framtid. Kommer såklart bli tufft efter många års frånvaro, men jag måste få ges chans att testa – hur kan man annars veta om jag klarar av det eller inte. Jag ska även bli kallad till en sjukgymnast och en arbetsterapeut, de ska hjälpa mig med stresshanteringen.

Jag har mycket att berätta kring min sjukdom, hur sjukvården har behandlat mig osv osv. men jag vill helst lägga detta jobbiga bakom mig och istället blicka framåt. Är det någon av er som inte har följt mig under mina jobbiga år som undrar över något speciellt är ni alltid välkomna att fråga.

Det går inte att jämför mig med den jag var för 1-2 år sedan, med hur jag är idag. Jag brukar likna det med att jag var förpuppad under ca 7 år och att jag nu har kläckts till en vacker fjäril (fast vacker och vacker är jag väl inte, men ni förstår nog…). Förr existerade jag bara, jag levde inte – idag både existerar och lever jag till 200%!

Tusen tack för alla fina kommentarer jag fick igår när jag mådde dåligt. Ni är mer än guld värda

Jag ligger som vanligt efter med att godkänna kommentarer och besöka tillbaka, jag besöker alltid tillbaka förr eller senare. Det är viktigt för mig att besöka tillbaka.

Ha en riktigt fin fredag alla mina fina bloggläsare

Etiketter: Birma, Ego, Människa, Nikon D90, Pentax Optio M50

Varför ska det vara så svårt att hitta på bra rubriker till inläggen man skriver, jag har alltid hjärnsläpp just då i alla fall…

Gårdagen flöt på ganska fort som det alltid gör när man har en massa ungar. Vi firade ju vår 18 åring, med schwarzwaldtårta och kanelbullar på kvällen. Blev mycket tårta över, så den som har vägarna förbi får gärna komma in och få en tårtbit

Jag bara måste göra lite smygreklam för ICA MAXI bageri, de gör otroligt bra tårtor och är inte alls så dyra som dem man beställer på ett vanligt konditori. Vi har beställt tårtor genom ICA Maxi flera gånger nu och blivit toppen nöjda med dem

Kanelbullar var ju ett måste igår på kanelbullens dag

Jag bara måste berätta en liten galen grej från igår…
Min äldsta dotter har ett par byxor jag tycker är så snygga, min dotter är lika lång/kort som mig 160 cm och hon hittade dessa byxorna på barnavdelningen och är i stl 164… Hur som helst, så fick jag för mig att jag skulle prova dem igår kväll, trodde inte för en sekund att jag skulle få dem på mig. Döm därför om min och övriga familjens förvåning när byxorna passade mig!! Kunde till och med knäppa dem och de satt inte åt det minsta! Så jag kan med andra ord gå på barnavdelningen och handla kläder till mig själv Helt sjukt galet, speciellt när jag för mindre än ett år sedan hade kläder i big size storlekar.

Ha en fin tisdag!

EDIT: Tackar på din dotters vägnar för alla grattis hälsningarna igår

Etiketter: Detalj, Nikon D90

Är lite bråda dagar nu för tiden, känns som dygnet har fått färre timmar… I morgon är det ingen vanlig dag utan det är min äldsta dotters 18 års dag, känns helt galet att hon blir myndig i morgon. Från och med i morgon har jag ett vuxet barn . Saken är ju också den att jag själv inte är äldre än 18 år

Idag ska vi tjuvstarta födelsedagsfirande med att äta ute på en lite ”finare” restaurang Det tillhör inte vanligheterna att vi äter ute.

Min outfit för dagen. Tunikan är ny, köpt genom postorder. Kan tilläggas att den är väldigt tight! Åter igen, galet att j a g kom i den utan att sömmarna sprack och att det är en massa bilringar och bubblar ut.

Glömde väga mig i morse, får ta det i morgon istället… Kanske kommer ligga på plus eftersom det inte har funnits tid för 10 km promenader denna veckan, hade önskat det hade kunnat vara ljust längre om kvällarna. Svårt att hinna med allt innan det börjar skymma på. Hoppas det blir tid för promenad nästa vecka i alla fall, det bara måste! Konditionen rasar snabbt om man har för långt uppehåll, märkte det sist vi gick och då var det 2 veckor mellan gångerna.

Ha en fortsatt underbar söndag mina finaste bloggläsare

Etiketter: Detalj, Nikon D90

Ett par klick och man är X hundralappar fattigare… Ja, jag har nätshoppat på Ellos. Med tanke på min tidigare fetma har jag rent av avskytt att handla kläder till mig själv, mina kläder gick därför att räkna upp på mina tio fingrar. Nu sedan jag kan ha kläder i storlek 38/40 har det blivit kul att shoppa kläder. Tidigare hade valde jag att köpa kläder som dolde min kropp, numera vill jag framhäva dem genom att ha åtsittande och tighta kläder. Det när något helt nytt för mig att kunna ha sådana kläder, har alltid tyckt sådana kläder är snygga – men aldrig för mitt liv kunnat tro att j a g en dag skulle kunna ha det på mig…

Här är kläderna jag snart kommer att få hem genom posten

(Beställde en likadan BH fast vit också)

Idag var det riktigt riktigt kallt när jag cyklade med min son till skolan. Glömde ta på mig vantar och mina händer blev som isbitar. Idag skiner i alla fall solen och skiner bara solen så kan jag stå ut med kyla och blåst. Solen gör mig lycklig och positiv. Igår var det mulet och jag mådde inte alls bra. Ångesten var inte snäll mot mig igår, idag känns det lite lättare.

Min outfit för dagen (Bilden blev lite suddig, men ni ser nog ändå hur mina kläder ser ut…)

Är så glad över alla mina mellan 150-200 besökare som kikar in i min blogg varje dag, ni får mig att bli inspirerad att fortsätta blogga. Blir ännu mer inspirerad ifall ni lämnar en rad eller två efter er så jag kan besöka er tillbaka. Ni vet väl att ni kan gilla min blogg på facebook? Om inte, så finns det en gilla knapp till detta i min meny.

Funderar lite på att snart ha en utlottning att vara veckans blogg här i min blogg, är det någon som är intresserad av det? I så fall hade jag tänkt ha en bild länk högst upp i min högra meny till den som är min veckans blogg. Ja, det är bara en fundering jag haft… All reklam av sin egna blogg är väl alltid välkommet?

Mycket kärlek till er

Etiketter: Ego, Outfit, Pentax Optio M50, Shoppat

Först av allt måste jag berätta att jag är så glad idag. Jag har nämligen bara 1.3 kg kvar att gå ner i vikt tills jag är i mål . Idag vägde jag 57.3 kg. Är en otrolig lättnad att slippa vara den stora (nå ja, vet inte om man kan räknas som stor när man bara är 160 cm i strumplästen…) Pippi jag var för mindre än ett år sedan. För ett år sedan vägde jag 80+

Idag är det grått och trist väder och vi håller på med vår renovering i gillestugan – för gråa höstdagar är lika med renoveringsdagar. Var en tur till Hornbach och handlade spackel till väggarna.

Ni får ha en fortsatt trevlig söndag!

Många kramar till er

Etiketter: Ego, Outfit, Pentax Optio M50

Något som jag tycker är bra, är att dem har en skoldagbok på sonens skola där dem skriver in läxor och annat som har med skolan att göra.

Något annat jag också tycker är bra, är att ”hembrev” skickas via mail. Då slipper barnen komma ihåg att lämna och man sparar dessutom på miljön, i och med att det inte behövs skrivas ut på papper.

Idag har sonen och yngsta dottern studiedag, trots detta sitter jag här själv ändå. För sonen är på fritids och dottern är hos kompis, hon sov hos kompisen i natt. Hon har fått ”dilla” på sistone att sova över, har blivit ofta på sistone. Jag är glad hon har kompisar hon trivs med – är hon glad och lyckligt, så är jag det också.

Igår promenerade min man och jag 10 km. Var två veckor sedan vi gick senast, jag var förkyld förra veckan och vågade inte anstränga mig så mycket. Inte klokt vad man tappar konditionen fort och igår kändes en mil jätte långt. Idag har jag ordentligt med träningsvärk i benen, men jag vet ju att det är för en god saks skull. Trots att jag inte motionerade alls förra veckan och dessutom åt chips i helgen gick jag ”bara” upp 0.1 kg, jag håller mig fortfarande under 60 kg. Jag väger 58 kg nu, har 2 kg kvar att gå ner – men känner ingen panik. Jag behöver inte längre tänka på vad jag äter, för jag äter mindre än tidigare (då jag var kraftig). Jag äter tills jag blir mätt. Min magsäck har kanske krympt, vad vet jag… jag brukar inte gå och vara hungrig mellan måltiderna och det är toppen bra, för det har tyckt varit jobbigt att vara hungrig/sugen på något gott och inte fått äta. Jag tänker såklart på min vikt och allt detta runt den, när jag äter onyttigt jag måste få unna mig gott jag också, men jag vräker inte i mig och jag åter det inte varje dag och inte varje helg heller. Godis har jag tröttnat på, är mest chips med dip jag äter ibland – mycket fett i det där…

Jag mår toppen bra med min ”nya” kropp, är nöjd med hur jag ser ut. Trodde aldrig jag skulle kunna skriva det, men det är sant. Eftersom jag har vantrivts med min stora kropp under många år, känns det mycket befriande att idag kunna se mig själv i spegeln och gilla det jag ser – förr tittade jag sällan i spegeln för jag avskydde min spegelbild… Ni har jag inte gått och blivit självkär, men jag tror att ni som själva har gått ner/upp i vikt förstår vad jag menar… Det är liksom en helt annan människa man ser i spegeln. Sedan att man får höra beröm för sin prestation gör ju att man bli stolt och självförtroende växer. Jag har aldrig haft något självförtroende, inget värt att orda om i alla fall – idag ber jag inte om ursäkt för att jag finns längre.

Liknar min utveckling med en fjäril, jag har varit både larv och puppa – numera är jag en fjäril.

Jag tror jag har gått igenom en livskris också under mina jobbiga år, tror inte allt beror på min sons plötsliga födelse i graviditetsvecka 25 för snart 8 år sedan. Flera av er som följer min blogg, har följt mig under alla mina jobbiga år – beundrar er att ni fortfarande finns krav hos mig. Jag har säkert inte varit en lätt människa att ha att göra med, jag har varit varit nere i helvetet och vänt och jag såg nog på det mesta med negativa ögon. Idag är jag en positiv människa, även om livet alltid har sina upp och ner gångar känner jag att det är så mycket lättare att klara sig igenom de jobbiga dagarna om man ändå försöker hitta det positiva även i det jobbiga. Jag önskar ingen att må så dåligt som jag har gjort under alla dessa åren, men själv skulle jag inte vilja låta åren vara ogjorda för utan den hade jag inte varit den jag är idag. Jag har som sagt fortfarande jobbiga dagar, med ångest och oro, men jag vet att jag har mått så mycket sämre och jag har bestämt mig en gång för alla att det är jag som ska styra över ångesten och inte tvärtom. Ibland lyckas jag, ibland inte – men jag jobba på att stå emot ångesten mer och mer.

Kärlek till er

Etiketter: Detalj, Nikon D90

Tänkte visa en bild på hur jag har förändrats på 7 månader.

Etiketter: Ego, Pentax Optio M50

Nu är ungarnas första skolvecka avklarad och det har gått bra.Yngsta dottern, som börjat 7an, har haft ”kick off” hela veckan för att de skulle lära känna varandra. (De bildar nya klasser inför 4an och 7an) Fast min dotter känner alla utom ca 3 st i sin klass, så det var säkert inga problem att lära känna dem

Äldsta dottern har också fått nya klasskompisar nu när hon har börjat 3:e året på gymnasiet och dem har valt inriktning på utbildningen. (Hon går på barn och fritidsprogrammet, med förberedande inför högskolan. )

Nu har jag handlat speciella motionskläder så nu har jag tagit min motion på allvar, har inte känts så kul att använda mina vanliga kläder till det hittills.

(Har köpt ett par Adidas byxor också, som inte blev med på bilden…)

Flera av er ville se bild på mig efter gårdagens besök hos hårfrisörskan, men jag ser likadan ut som bilden i inlägget under – bara det att utväxten också är blonderat nu… Nyare bild på mig kommer en annan dag

Snart ska sonen på party, för det går ju inte säga barnkalas eller födelsedagskalas nu när den har börjat i riktiga skolan (1:an) och blivit stora . När han är på kalaset (oj, menar partyt ) Ska jag ut och shoppa igen för jag behöver nya kläder, av någon konstig anledning har mina kläder blivit för stora… Har inga långbyxor eller långärmade tröjor som passar mig. Behöver även en ny höstjacka, min sommarjacka är typ flera storlekar för stor och den kändes nästan för liten förra året… Tack för all support jag har fått sedan jag offentliggjorde min viktkamp, jag berättade aldrig om det i början eftersom jag hade försökt och misslyckat så många gånger tidigare. Är också glad över att motivera fler att gå ner i vikt. Det är bara du själv som kan göra något åt din ev. övervikt, mycket handlar om att ha rätt motivation och att det är ”rätt” tillfälle rent allmänt. Det är mycket runt omkring som måste stämma. Jag har alltid sett mig själv som att aldrig lyckas gå ner i vikt och har tröstätit efter jag har läst hos någon annan som har lyckats gå ner i vikt och känt mig allmänt misslyckad som människa. Nu har jag bevisat även för mig själv att inget är omöjligt och jag är också chockad över mina 32 kg som bara försvann… 32 kg är mer än vad min snart 8 årige son väger och han är tung att gå runt att bära på. Jag ska inte sticka under stol med att inte säga att jag inte är nöjd och stolt över min prestation för det är jag och min viktminskning har indirekt bidragit till att jag mår bättre med min sjukdom Generaliserat ångestsyndrom (GAD). Visst har jag dagligen ångest och oro fortfarande, men inte alls så som jag hade tidigare. Nu vågar jag visa mig ute, skäms inte över hur jag ser ut. Min viktminskning är nog det bästa jag har gjort, synd jag inte lyckades tidigare… Känns som att jag varit förpuppad sedan sonens födelse i dec. 2002, då han föddes i graviditetsvecka 25 och att det är först nu som jag har vaknat till liv igen. Det är ca 8 år jag har ”missat”, men är ändå glad att jag bättre sent än aldrig kom ur min dvala.

En massa kramar till mina underbara bloggläsare

Etiketter: Nikon D90, Shoppat

Egentligen vill jag inte ta ordet höst i min mun, inte ännu i alla fall… Det verkar trots allt som att hösten är på väg varken jag vill det eller inte. Visst kan hösten vara vacker och mysig också, men jag gillar inte när det går mot mörkare och kallare tider.

Både igår och i förrgår stormade det väldigt mycket här nere i Skåne. Idag har blåsten blåst vidare någon annanstans, solen skiner men det är svalare ute än tidigare. Ja, hösten står på lur – fast jag hoppas sommaren håller sig kvar ytterliggare ett tag till.

Tack för alla grattis hälsningar igår då min man och jag hade varit ett par i 21 år

Dagens outfit

Jag är snart nere i min vikt som jag hade innan semestern och när jag har kommit ner dit har jag ytterliggare 2 kg kvar tills jag är i mål. Måste erkänna att jag inte har något emot min nuvarande vikt, är nöjd med min ”nya” kropp – men jag vill gärna nå min målvikt ändå, fast jag känner ingen panik att nå dit så fort som möjligt. Tror inte att 2 kilon syns så mycket på mig, det är mest jag själv som vill nå mitt slutmål. Vill ni veta mer om min viktnedgång kan ni läsa om det på min delsida ”Projektet”, jag har gjort så att ni kan kommentera där ifall ni så skulle önska…

Fick förresten en fin kommentar i helgen ang. min viktminskning:
”Nu får vi plocka fram förstoringsglaset för att kunna se dig”

Ha en toppen fin dag alla mina kära bloggläsare!

Etiketter: Ego, Människa, Natur, Nikon D90, Outfit

Igår kväll tappade sonen sin andra tand, den var så lös innan att den bara hängde – men inte fick vi dra ut den… Till slut så lyckades min man dra ut den utan att sonen ens märkte det

I morse låg det ett guldmynt i glaset istället för tanden, hon är snäll tandfen

Såg på filmen ”Remember me” igår

Som vanligt var den helt OK att se, sorglig om man frågar mig.

Igår när min man och jag skulle ut och promenerade 10 km, fick jag för mig att jag skulle ha mina gamla shorts på mig. Var ett tag sedan jag hade dem på mig och dem var ganska mycket för stora… Förra året behövde jag inte ens ha skärp i dem…

Känns galet med skillnaden då och nu, har hit tills gått ner 32 kg – har 2 kg kvar innan jag är i mål. Nu har semestern precis börjat och då måste man få unna sig något extra, så det blir lite pausande nu med min viktreducering. Jag kommer dock inte tillåta mig själv gå upp 32 kg igen, så lite koll på vikten måste jag nog ha…

Vad tycker ni om min viktminskning så här långt?

Etiketter: Ego, Människa, Nikon D70s, Pentax Optio M50

För er som har följt min viktreducering kan jag nu avslöja att jag syndade rejält igår. Vi var och åt på Burger king – jag åt chicken nuggets, pommes och drack jos… Efteråt kändes det som fettet bara sprutade ut ur öronen på mig, samtidigt som jag vet att jag måste få unna mig onyttigt så känns det inte OK… Försöker dämpa mitt dåliga samvete med att jag inte ätit onyttigt sedan i januari 2010, eller jo tog ett par klickar glass till jordgubbarna vid midsommar… Är så rädd att falla dit igen med att vräka i mig en massa onyttigt, bara vägrar tillåta mig gå upp 30 kg igen. Jag har vägdag i morgon och det ska bli mycket intressant och se hur gårdagens synder ger utslag i vikten.

(En gammal bild ur mitt fotoarkiv)

Var runt i ett par skobutiker i går för att hitta nya sandaler till mig, maken och yngsta dottern. Det fanns typ bara gladiator sandaler och det var ingen av oss intresserade av att köpa. Jag hittade dock ett par ”klassiska” sandaler på Stadium, eftersom jag och min man promenerar mycket kan man inte köpa vilken sandal som helst. Mina nya sandaler kanske inte är värsta inne grejen, men när följde jag modet senast *ha ha*. Provgick en liten promenad med dem igår och de kändes bra. Maken och dottern får fortsätta leta efter sandaler till sig.

På förmiddagen igår var jag med äldsta dottern på synundersökning hos optikern, hon hade inte kollat synen på ca 10 år… Synen hade försämrats och hon fick välja ut nya bågar till sina nya glasögon.

Kramar

Etiketter: Nikon D70s

Ni får ursäkta, men jag gillar för tillfället att jämför mig själv idag med hur jag såg ut förra året. Så ni får allt stå ut med mina då och nu bilder…

Har ingen aning om hur mycket jag vägde i september 2009, undvek allt som hade med vågar att göra… Men skulle förmoda att jag låg mellan 85-90 kg. Jag väger runt 60 kg på juli bilden. Känns helt galet när jag ser bilderna, svårt att riktigt få in att det är jag på bägge två… Jag har ju fortfarande ”häng” på magen och mina överarmar är kraftiga, men i dags läget bryr jag mig faktiskt inte så mycket om det. Som ni ser har min mage försvunnit mycket ändå. Jag är trots allt mycket stolt över att har lyckats gå ner 31 kg. Har försökt mig på denna viktresan många gånger förr, men misslyckats. Denna gången lyckades jag, skam den som ger sig!

Ha en fortsatt fin måndagskväll finaste bloggläsare

Etiketter: Människa, Pentax Optio M50

Händer inte så mycket här, har därför inte så mycket att berätta. Jag har inget emot sommar, sol och värme men jag blir enormt trött. Igår sov jag 3 timmar mitt på dagen och ändå sov jag ovanligt bra i natt.

Igår promenerade maken och jag åter igen 10 km rundan i skogen. Vet inte hur vi bär oss åt, men vi lyckas gå rundan på kortare tid för varje gång vi går den – tycker vi går i samma takt varje gång. Jag gillar inte bin och getingar och det blir såklart att några flyger runt en när man går i en skog, fick riktig panik vid ett tillfälle igår då en envis geting bara flög runt mig hela tiden. Jag får väl skaffa mig ett sådant där nät som biodlare använder, till nästa gång jag ska gå i skogen…

Vägde mig idag, nu har jag gått ner totalt 31 kg och har ”bara” 3 kg kvar att gå ner. Känns helt overkligt att jag snart är i mål . Jag har aldrig direkt gillat min kropp förr, men efter att ha gjort denna viktresan har jag verkligen lärt mig att uppskatta min ”nya” kropp. I och med viktminskningen har jag också blivit mera social, det var jag inte förr. Jag skämdes för att visa mig. Mitt självförtroende har nu nått höjder som aldrig har existerat för mig tidigare.

Ni som har lyckats gå ner i vikt någon gång, hur gör man för att behålla sin nya vikt?

Etiketter: Blomma, Natur, Nikon D70s

Idag kommer det bli ett besök på Glasögonmagasinet, för igår ramlade mitt ena glas ut ur bågen på mina glasögon, var en skruv som hade lossnat. De där skruvarna är minimala och inte lätta att hitta och det var ju inte heller säkert att den hade lossnat där glaset föll ur heller… Så det blir att bege sig till Glasögonmagasinet där jag köpte dem för ett par månader sedan, de brukar fixa sådant gratis. Ska boka in en tid för syn undersökning på äldsta dottern också, var så länge sedan hon kollade synen att dem har skickat ut en lapp om det. Hon har blivit erbjuden gratis syn undersökning. Jag funderar lite på att köpa sådana där suncovers (solglasögon att ha över sina glasögon), men jag vet inte riktigt… har inte använt solglasögon på många många år. Ja, vi får se hur det blir…

Igår åskade det och regnade på förmiddagen, till och från – var inga mängder regn som kom, men bättre än inget. Temperaturen var mycket mer behagligare än de senaste dagarnas tryckande värme, nu har jag som sagt inget emot värme – men det är stor skillnad på värme och värme.

Försökte mig på en promenad med äldsta dottern igår förmiddag, men det började regna – så det blev bara en kort runda.

På kvällen åkte jag och min man ut till bokskogen i Torup och gick 10 km rundan, var några dagar sedan vi gick – i lördags. Var för varmt att gå de andra dagarna, vi åkte till stranden och badade i stället. Igår gick vi rundan rekord snabbt, 115 minuter. Det verkar som att vi har börjat få upp flåset. Som jag har berättat om tidigare promenerar jag inte enbart för motionens skull, utan också för avkopplingen. Jag har stora problem med inre stress och att promenera i skogen och att bara höra skogens läten med fågelsång och ev. vindsusningar är mycket avstressande. (Så nej, jag har inte hörlurar på mig med musik i när jag promenerar, är man ute i naturen ska man väl också lyssna på naturens musik )

Tusen och åter tusen tack för alla helt underbara kommentarer jag fick igår, älskar er! Ja, framför allt kommentarerna till mitt inlägg om min viktminskning – D E T T A.

Etiketter: Blomma, Natur, Nikon D70s